Löpare, cyklister och swimrunners reser till sina lopp, och många planerar säsongen efter startlistorna. Här samlas lopp och motionslopp i hela Sverige, från stadsloppet till trailloppet i fjällen, med datum, plats och länk till anmälan. Just nu 76 kommande tillfällen i 41 kommuner.
Sidan tar med löparlopp, halvmaror och maraton, trail- och terränglopp, cykellopp, swimrun, triathlon, skidlopp och motionslopp för alla. Det är samma kort som på ortssidorna, samlade för hela landet: varje rad länkar till arrangörens egen sida, där tid, plats, pris och anmälan kontrolleras. Välj landsdel eller län för att se det som finns nära dig.
Letar du efter något i närheten av det här? Se även Extremsport & actionsport och Festivaler – alla temasidor hittar du på startsidan, och varje kommun har sin egen sida med allt som händer lokalt.
Lopp & motionslopp i Sverige: var, när och hur
Motionslopp är organiserade lopp där deltagarna i första hand är med för upplevelsens, utmaningens eller gemenskapens skull och inte för att tävla om placeringar. I Sverige handlar det oftast om löpning, men begreppet omfattar också cykling, längdskidåkning, swimrun och triathlon. Utbudet sträcker sig från korta promenadlopp i närområdet till maraton genom storstäderna och långa utmaningar i fjäll och skärgård. Lopp arrangeras i hela landet under större delen av året.
Vad räknas som ett motionslopp?
Ett motionslopp är ett lopp som är öppet för alla och där det går bra att gå i mål i egen takt. Tiden mäts oftast, men placeringen är för de flesta oviktig.
Inom löpning är de vanligaste distanserna 5 och 10 kilometer, halvmaraton (drygt 21 kilometer) och maraton (drygt 42 kilometer). Över maratondistansen kallas loppen ultralopp. Stadslopp går på asfalt genom gator och parker, medan terräng- och traillopp går på stigar och grusvägar i skog, längs kuster eller i fjäll. Cykellopp finns både på landsväg, på grusvägar och med mountainbike. Inom cykling skiljer man mellan tävling och motionslopp: i ett motionslopp kan man få sin egen tid, men det görs ingen resultatlista som rangordnar deltagarna. Många triathlonlopp har både tävlingsklass och motionsklass. I swimrun växlar man upprepade gånger mellan simning och löpning, ofta mellan öarna i en skärgård, och tävlar ensam eller i lag.
Hur har motionsloppen utvecklats i Sverige?
Motionsloppen i Sverige har växt fram ur föreningslivet och en lång tradition av långlopp. Många stora lopp arrangeras fortfarande av idrottsföreningar, och ett eventuellt överskott går då tillbaka till idrotten.
Fyra klassiska långlopp har fått särskild betydelse: Vasaloppet på skidor, Vätternrundan på cykel, Vansbrosimningen och Lidingöloppet i terräng. Tillsammans utgör de En Svensk Klassiker, där deltagaren ska klara alla fyra inom tolv månader. Utmaningen har fått många motionärer att pröva fler grenar än sin egen. Senare har nyare former tillkommit. Swimrun uppstod i Stockholms skärgård genom ÖTILLÖ och har sedan spridits, och traillöpning i fjäll och kustlandskap har blivit allt populärare. Under senare år har intresset ökat ytterligare, med deltagarrekord i flera lopp. Allt fler reser också till lopp tillsammans med vänner, ungefär som man annars gör en weekendresa.
Var i Sverige går motionsloppen?
Det finns motionslopp i hela landet, men vilken sorts lopp som dominerar skiljer sig mellan regionerna.
I storstäderna går de stora stadsloppen, som Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon. Där deltar tiotusentals löpare, och publik och musik längs banan gör loppet till en folkfest. Kvällslopp i stadsmiljö har blivit ett eget populärt format. Utanför städerna är det ofta landskapet som är huvudsaken. Skärgårdarna på väst- och östkusten används för swimrun, kuststigar och fjäll för traillopp, och Dalarna, Bergslagen och Norrland står för de flesta stora skidloppen. Långa cykel- och triathlonlopp går gärna på landsvägar runt stora sjöar och på öar. Därutöver arrangerar lokala klubbar mindre lopp på många mindre orter, och vissa lopp turnerar mellan städer. Det gör att man kan delta utan att resa långt.
När på året går flest lopp?
Mellan maj och september går flest lopp i flest grenar, men någon form av motionslopp finns under nästan hela året.
Vintern är skidloppens tid. De stora långloppen på skidor ligger i februari och mars, med Vasaloppet i början av mars. Från april till juni går många stadslopp, halvmaraton och maraton, och flera av de största löparfesterna äger rum i maj. På sommaren är det högsäsong för triathlon, swimrun, fjällöpning och långa cykellopp. Säsongen för löpning och terränglopp fortsätter i september och oktober, och en del traillopp går ännu senare på hösten. I november och december är det glesare mellan de stora arrangemangen, men lokala höst- och vinterlopp förekommer.
Hur anmäler man sig och vad kostar det?
Man anmäler sig och betalar för en startplats på arrangörens webbplats, ofta flera månader i förväg. Priset varierar från gratis till några tusen kronor.
Populära lopp har ett tak för antalet deltagare och kan bli fullbokade. Avgiften stiger ofta ju närmare loppet man anmäler sig. Lokala klubblopp och prova-på-arrangemang kostar från ingenting upp till några hundra kronor. Stadslopp och kortare traillopp ligger ofta på omkring 500–1 000 kronor. De stora långloppen på skidor, cykel och i swimrun kostar ofta 2 000–3 000 kronor per person, och lagklasser blir dyrare. Vad som gäller vid återbetalning och överlåtelse av startplatsen skiljer sig mellan arrangörerna. Vissa tillåter överlåtelse mot en avgift, medan andra förbjuder att man säljer platsen vidare. Den som vill titta på ett lopp från allmän plats längs banan betalar normalt ingenting, men vissa arrangemang har särskilda åskådarområden eller paket.
Finns det lopp för barn och nybörjare?
Ja. Många stora arrangemang har egna barnlopp och kortare distanser, och det finns lopp där det uttryckligen är tillåtet att gå.
Barnloppen går ofta samma helg som huvudloppet och är indelade efter ålder, från de minsta barnen upp till tonåringar. I de långa huvudloppen finns däremot oftast åldersgränser, vanligen mellan 15 och 18 år. För nybörjare passar lopp där gång välkomnas, som Vårruset med 2,5 eller 5 kilometer. Den som är ny bör undvika lopp med snäva maxtider eller reptider, alltså tider då man senast måste passera en kontroll för att få fortsätta. Flera av de stora långloppen har också kortare varianter. Vid några av de största arrangemangen finns anpassade lopp för personer med funktionsnedsättning.
Vad ska man tänka på inför ett motionslopp?
Välj ett lopp som passar din form och dina mål, förbered dig i god tid och planera dagen runt loppet, inte bara själva loppet.
Börja med distansen och underlaget: asfalt i stan är något helt annat än en kuperad stig. Om ni är ett sällskap med olika vana kan en stafett eller ett kort lopp göra att alla kan delta. Träna med god marginal och läs arrangörens deltagar-PM. Där står det om startgrupper, maxtider och obligatorisk utrustning, till exempel hjälm i cykellopp och våtdräkt eller visselpipa i swimrun. Nummerlappen hämtas ofta dagen före på en mässa vid start- och målområdet. Klä dig efter vädret, gärna i lager, ha torra kläder att byta om till efteråt och spring inte i nya, oprövade skor.
Ta dig dit med kollektivtrafik om det går. Vid stadslopp leds trafiken om och parkeringen är begränsad, och vid långlopp ligger start och mål ofta på olika orter med särskilda bussar. Vid de stora loppen är det klokt att boka boende tidigt. Många gör en heldag eller en helg av loppet, med fika eller middag på en restaurang efteråt, och då kan det vara bra att boka bord i förväg eftersom restaurangerna nära målområdet fylls snabbt. Den som följer med som publik med barn bör välja en plats längs banan i förväg, ta med vatten och mellanmål och ta reda på hur tillgängligt det är vid start och mål.
Var hittar man lopp och motionslopp nära sig?
Listan på den här sidan samlar kommande lopp och motionslopp i hela landet, både stora arrangemang i storstäderna och mindre lopp på mindre orter. Du kan välja län för att se vad som finns nära dig.
Letar du efter lopp & motionslopp i Sverige i helgen, den här veckan eller längre fram? Här finns lopp & motionslopp i hela landet på en sida, med datum, ort och län, så att du kan välja din landsända eller ditt län och se vad som passar.
Vadhanderi är ingen biljettsajt och ingen nyhetssajt: det är en samlad vy över vad som faktiskt händer, hämtad från arrangörernas egna sidor, kommunernas kalendrar och andra lokala källor. Temasidorna visar samma evenemang som ortssidorna, bara samlade efter vad man letar efter.