Halloween har blivit en egen säsong i Sverige, från spökhusen på nöjesparkerna till spökvandringar i gamla stadskärnor och halloweenfester på klubbar och i Folkets hus. Här finns de samlade, för dig som vill resa till en riktig skräckkväll eller hitta något nära dig. Just nu 13 tillfällen kvar i 13 kommuner.
Sidan tar med spökhus, skräcknätter, spökvandringar, halloweenfester och halloweenprogram på nöjesparker, djurparker, muséer, slott och scener. Det är samma kort som på ortssidorna, samlade för hela landet: varje rad länkar till arrangörens egen sida, där tid, plats, pris och anmälan kontrolleras. Välj landsdel eller län för att se det som finns nära dig. Sidan gäller säsongen fram till 8 november 2026.
Letar du efter något i närheten av det här? Se även Festivaler, Klubb, techno & rave och Vikingatid & medeltid – alla temasidor hittar du på startsidan, och varje kommun har sin egen sida med allt som händer lokalt.
Halloween i Sverige: var, när och hur
Halloween är en högtid som firas den 31 oktober. Den förknippas med utklädnad, skräckmotiv, urholkade pumpor och barn som går runt och säger ”bus eller godis”. På några decennier har halloween i Sverige gått från att vara en lånad amerikansk sed till ett brett höstfirande. Kring högtiden ordnas säsonger med skräckhus på nöjes- och djurparker, spökvandringar på slott och museer, maskeradfester för vuxna och spökstigar i bygdegårdar. Det mesta äger rum i oktober och under höstlovet, och utbudet finns i hela landet, från storstäderna till små orter.
Vad är halloween och hur firas det?
Halloween är en kvällshögtid som handlar om skräck, mystik och utklädnad. I Sverige firas den både hemma och på evenemang som är öppna för allmänheten.
Hemma handlar firandet framför allt om utklädda barn, pumpor och fester. Det offentliga utbudet tar flera olika former. Nöjes- och djurparker gör om sina områden med halloweentema och har skräckhus, shower och familjeaktiviteter. Vissa har dessutom särskilda skräckkvällar efter mörkrets inbrott, med egen biljett och högre åldersgräns. Spök- och väsenvandringar använder guider eller skådespelare som berättar sägner och folktro i historiska miljöer. Klubbar och festlokaler ordnar maskerader för vuxna, medan föreningar står för spökstigar, discon och skräckfilmskvällar. Det förekommer också konserter och familjeföreställningar med halloweentema.
Hur kom halloween till Sverige?
Halloween började spridas i Sverige i slutet av 1980-talet och växte snabbt under 1990-talet. Det var framför allt amerikanska filmer och tv-serier som förde in seden.
Enligt Nordiska museet var det främst barn och ungdomar som tog till sig högtiden. Med åren har den också blivit viktig för handeln, eftersom kostymer, dekorationer och godis säljer mycket under hösten, särskilt till barnfamiljer. Under samma tid började nöjesparkerna förlänga säsongen in i oktober med halloweentema. Därmed blev högtiden ett eget utflyktsmål. Det svenska firandet har också fått egna drag. Arrangörerna lånar gärna ur inhemsk folktro med väsen, oknytt och lokala spöksägner, och slott och museer använder sin egen historia som kuliss.
Halloween ska inte blandas ihop med allhelgona. Allhelgona är en minneshelg för de döda, då många tänder ljus på gravar. De två högtiderna ligger nära varandra och infaller ibland samma helg, men har helt olika karaktär.
Var kan man fira halloween i Sverige?
Det finns halloweenevenemang i hela landet. De största arrangemangen hålls på nöjes- och djurparkerna, medan slott, museer och föreningar står för bredden.
Liseberg i Göteborg och Gröna Lund i Stockholm har långa halloweensäsonger med flera skräckhus och särskilda områden för barn. Kolmården, Skånes Djurpark och Furuvik har motsvarande program i djurparksmiljö. I Stockholm finns därtill museer med kvällsvandringar, guidade spökvandringar i Gamla stan och klubbkvällar. I flera landskap erbjuder slott och herrgårdar spökvisningar i sina salar och källare.
Längre norrut gör aktivitetsanläggningar som Boda Borg om sina banor till spökhus, och kommuner ordnar familjefester och monsterjakter i stadsparker. På mindre orter står ofta bygdegårdar och idrottsföreningar för firandet. Bygdegårdarnas riksförbund samordnar en rikstäckande kampanj med lokala arrangemang. Halloweenprogram turnerar sällan, eftersom de flesta upplevelserna är knutna till en viss plats.
När på året firas halloween?
Halloweensäsongen infaller i oktober. Flest evenemang ordnas under höstlovet och kring själva halloweenkvällen.
De stora parkerna öppnar sina halloweensäsonger i början av oktober, och några håller öppet en bit in i november. Särskilda skräck- och vuxenkvällar tillkommer från mitten av oktober. Spökvandringar, slottsvisningar, föreningsaktiviteter och fester samlas i slutet av månaden, under höstlovet, som för de flesta skolor ligger vecka 44, och den 31 oktober. Resten av året är utbudet litet, men vissa guidade spökvandringar går året runt.
Vad kostar det och hur köper man biljetter?
Det finns gratis evenemang, men de flesta biljetter kostar från omkring hundra kronor upp till ett femhundratal. Biljetterna köps oftast i förväg på arrangörens webbplats eller via en biljettsajt.
Lokala fester och föreningars spökstigar är ofta gratis eller billiga. Spökvandringar på slott och museer kostar vanligen mellan ett och tre hundra kronor, och barn betalar ofta mindre. I parkerna styrs priset ofta av datum och av hur tidigt man bokar, så det brukar löna sig att köpa biljett online i förväg. En entré med åkband eller en separat skräckkväll kan kosta upp emot femhundra kronor. Det är viktigt att kontrollera vad biljetten omfattar. Skräckhusen kan kräva åkpass, och skräckkvällar säljs ofta separat. Många vandringar har begränsat antal platser, kräver tidsbokning, säljs bara i förköp och blir ofta slutsålda.
Passar halloween för barn?
Ja. En stor del av utbudet riktar sig till barnfamiljer, men hur läskigt det är skiljer sig mycket mellan olika arrangemang.
Familjeområden, bus-eller-godis-slingor, lyktvandringar och spökstigar i dagsljus är gjorda för de yngsta. Skräckhus har ofta åldersgränser på 11 eller 15 år, och skräckkvällar brukar rekommenderas från tonåren. Fester och vuxenkvällar har oftast 18- eller 20-årsgräns. Det är bra att skilja på gräns och rekommendation. En gräns är ett krav, medan en rekommendation är ett råd till föräldrar. Vissa arrangörer har olika versioner av samma vandring för olika åldrar.
Vad ska man tänka på inför ett halloweenevenemang?
Det viktigaste är att välja en skräcknivå som passar alla i sällskapet, att boka i god tid och att klä sig för en kall höstkväll.
Fundera först på vad ni vill uppleva: en mysig familjekväll, berättelser i historisk miljö, ren adrenalin eller en fest. Läs arrangörens beskrivning, åldersgränser och varningar. Vissa upplevelser har höga ljud, blinkande ljus, mörka trappor och långa gångavstånd, vilket kan spela roll för den som är ljudkänslig, har epilepsi eller rör sig med svårighet. Kontrollera starttider och tidspass, särskilt om barn ska med på kvällen.
Reglerna för utklädnad skiljer sig åt. Vissa arrangemang uppmuntrar kostymer, andra förbjuder dem, och på fester kan man behöva visa ansiktet i entrén. Oavsett vad man har på sig gör varma kläder, regnskydd och bra skor stor skillnad, och en ficklampa kan vara till nytta på stigar. Många gör en hel kväll av besöket med middag på en restaurang före eller efter. Kollektivtrafik är ofta det enklaste sättet att ta sig dit, eftersom parkeringen kan bli full under höstlovet, och vissa fester ordnar egna bussar.
Var hittar man halloweenfirande nära sig?
Listan på den här sidan samlar kommande halloweenevenemang i hela landet. Där finns både de större arrangemangen i storstäderna och mindre evenemang på mindre orter, och du kan välja län för att se vad som händer nära dig.
Letar du efter halloween 2026 i Sverige i helgen, den här veckan eller längre fram? Här finns halloween 2026 i hela landet på en sida, med datum, ort och län, så att du kan välja din landsända eller ditt län och se vad som passar.
Vadhanderi är ingen biljettsajt och ingen nyhetssajt: det är en samlad vy över vad som faktiskt händer, hämtad från arrangörernas egna sidor, kommunernas kalendrar och andra lokala källor. Temasidorna visar samma evenemang som ortssidorna, bara samlade efter vad man letar efter.